Jukebox by Beatbox [160905]

För en tid sedan skrev jag något i ett Facebookinlägg om att jag hade ca 1500 låtar i kategorin Svensk Vinyl som jag skulle kunna skriva om, och dela med mig av, här. Det är ju liksom helt crazy, och måste ju på nåt sätt hanteras. Det här är ett sätt – idag laddade jag upp 8 låtar på ett bräde, 8 låtar som alla saknades på YouTube. Här är några ord om dem, och för att alltså kunna ”öka tempot” på mina postningar så försöker jag hålla mig kort under denna nya ”konceptbenämning” Jukebox by Beatbox – istället för det varumärkesskyddade Gott & Blandat som jag ju använt tidigare ;-)

Say What! – Satisfaction Guaranteed

(Say What!)
1990, Hawk Records – HAWKS 1142
Producerad av Paul Rein

Först ut är ett band som jag misstänker snarare var nån annan sorts konstellation än den vanliga bandvarianten. Jag får en känsla av ’dans- och showgrupp’, eller vad säger ni?

Vad jag däremot vet är att de som synes var med (och troligen vann) något som hette Pop Stars ’90, att det hela är producerat av Paul Rein och att sångaren (eller i varje fall en av dem, heter Kahsay – ett välbekant namn för den som liksom undertecknad höll koll på vad Denniz Pop och ”tidiga” Max Martin sysslade med. Kahsay’s Turn Me On från 1997 är en grym borde-blivit-en-hit enligt mig.

Göran Rydh – G.A.R.B.O

(G.Rydh-T.Berg)
1987, Rixi/Mariann
Producerad av Michael Bolyos

Mannen som gav oss pust- och flämtklassikern ”Jogging, jogging, jogging….” eller Keep On Jogging, som den ju hette. 1979 var året och joggingvågen hade slagit ner som en bomb från USA, och vinjettmelodin för hela cirkusen framfördes alltså av Göran Rydh.

Att följa upp en sån megahit är ju naturligtvis nästintill omöjligt, och det gick inget vidare heller för vår Göran. Efter något år, och några misslyckade försök, bildade han gruppen Zpargo (som jag faktiskt skrev om här), tillsammans med bl a Marie Fredrikssons man, Michael Bolyos. Inte heller det blev någon succé, och det sista (?) som hördes av honom var den här singeln. Och visst, världsklass är det ju inte, men nog fasen hade det kunnat få bli en liiiten hit i alla fall?

Tonie & Michel – TV:s kanaler

(T.Crusing-M.Lilja)
1986, Team Lucas Produktion
Produced by Anders Nilsson

Den här är lite kul, i alla fall om man som jag är djupt insyltad med den svenska schlager- och pophimlens obskyriteter. Vilka Tonie Crusing och Michael Lilja är, har jag ingen aning om, men de låter ju trevliga och respektabla. Vad som däremot är intressant är ju att den här härstammar från samma studio/bolag/vänkrets som Fredrik Willstrand, eller ”Shakin’ Fredrik” som han ju kallade sig där i början (och många envisas med att alltid kalla honom…). Producenten Anders Nilsson låg bakom Fredriks tidiga material, som också gavs ut via Team Lucas Produktion i Jönköping (vilket f ö idag är ett etablerat i ljud- och ljusbranschen, kul att man även var skivbolag ett tag…). Och se där, på konvolutets baksida står det: ”Tack! Fredrik Willstrand för lån av synt…”

Vicki & The Virgins – En enda natt

(Benckert-Malmgren)
1982, Sonet T-10087
Produced by Peter Lindroth

Javisst är det Vicki Benckert – för många mest känd för 1984 års smittande Melodifestivalbidrag Livet är som ett träd, för andra kanske i egenskap av körsångerska åt Roxette på flera världsturnéer, och för andra som den kvinnliga rösten i det fantastiska studioprojektet French Revolution. På senare år har hon f ö också dubbat en hel del barnprogram och -filmer, men det är nog (?) det hon är minst känd för? ;-)

Men, hon hade alltså ett embryo till karriär redan innan hon delade scen med Herreys 1984. Debutsingeln Let The Good Times Roll kom 1981, och året efter hade hon alltså skaffat sig ett gäng oskulder som backup på den här singeln (bl a Michael Malmgren, senare i Bo Kaspers Orkester).

Arena – Human Race

(Halvars-Björklund)
(1986, Monopol)

En låt som jag inte vet mycket om överhuvudtaget, förutom att jag stör mig på nånting i produktionen. Eller om det helt enkelt är kvaliteten på min singel som är problemet? Jag gillar verkligen det tidstypiskt synthiga soundet, men…ja, vad säger du?

Trix – Du, jag längtar tillbaks

(Päivi Ojalehto)
1988, Sfinx Music / Plinque Plonque Musique

Gruppen Trix verkar ha släppt två singlar (Jodå, jag har även den andra, Sommarkväll i stan, från 1986), och allt tyder på ett detta är ett av många projekt signerade Tomas Blank, bl a kan du läsa om och lyssna på Betina här. Kanske är det förresten den angivna låtskrivaren Päivi Ojalehto som vi ser på omslaget och hör vid mikrofonen, who knows?

The Line – Hej du!

(The Line)
1985, Polar – POS 1378

Här snackar vi bagatell på en nivå som definierar själva begreppet. Dessutom snackar vi B-sida, så den var aldrig ens från början tänkt att vara något annat. The Line var ett Umeå-band som alltså fick släppa sin enda (?) singel på Stikkan Andersons Polar. Intressant, känns ju inte helt vanligt att ett stort bolag satsar på en ny akt och sedan låter det stanna vid endast ett släpp? I vilket fall, A-sidans Kan inte låta dig gå är en rätt meningslös historia, men den här är både kitschig och i alla fall lite halvbra :)

Via Tokyo – Man i uniform

(Peter Danielsson)
1983, HOT Records

Inte helt min påse detta, men ändå inte helt oävet. Dock finns det två intressanta aspekter som gör den värd att plocka med här. För det första så kom det här bandet 2:a i Rock-SM 1982. Vann gjorde ett hårdrocksband vid namn Force, som senare bytte namn till Europe :) Och för det andra, så är Via Tokyo i praktiken identiskt med bandet Go/No Go, vars smått fantastiska (eller i varje fall intressanta) cover på The Beatles’ She Loves You skrevs om här.