Euroish Eighties Ultimate Chart #7-8

Blandad kompott i responsen på de två första på topp 10. Här kommer två till, och här snackar vi två ’giganter’ i genren och i min värld…

8. Fancy – Bolero (Hold me in your arms again) (#7)

Tyskland (1986, Metronome)
M&T: A.Monn, S.Dempsey
Prod: A.Monn

Jag levererade nyligen (Flames of love låg ju på plats 13, och When guardian angels cry på plats 32) en liten utläggning om min relation till Fancys olika ’eror’, men det är inte lätt att försöka reda ut vad som är egentligen bättre än nåt annat – den här mannen är helt enkelt eurogenrens okrönte majestät…

För nästan exakt ett år sedan lade jag upp ett omfattande inlägg om honom, med rubriken Fancy – en snubbe med många ansikten, där jag helt enkelt briefade mig igenom hans långa karriär, och i somras körde jag en liten hyllning när han fyllde 67 år. Så vid det här laget har vi ju rätt bra koll på denne Manfred Alois Segieth, inte sant? Högvis med entréer har han också redan på den här listan, såväl i egenskap av låtskrivare som producent, eller både och. Men, som sagt, nu har vi nått klimax (eller kanske antiklimax för många?) – här är Fancys bästa, enligt mig…som vanligt med en ganska kass video dock… Och för dig som undrar, hade jag tillåtit fem låtar per artist hade både Slice me nice och Chinese eyes kommit med, högt upp på listan ;)

7. Sandra – We’ll Be Together [’89 Remix]

Tyskland (1989, Virgin Schallplatten)
M&T: H.Kemmler, K.Hirschburger
Prod: M.Cretu

In the heat of the night låg på plats 16, ackompanjerad av mina minnen av en fjunig tonåring som gillade Sandra väldigt mycket :) Här är hon alltså tillbaka på listan, och i likhet med Fancy så är hon i min värld en av de största i genren, vilket som sagt innebär stora svårigheter att välja favoriter, inte minst eftersom även Sandras karriär sträcker sig över mer än 35 år…

Som bekant var det ju så att hon, efter att ha gjort stor succé främst i Japan med tjejbandet Arabesque, solodebuterade 1984 med en cover på Alphaville’s Big in Japan. Eller nej, det där är ju inte riktigt sant – redan 1976 hade 12-åriga Sandra släppt singeln Andy mein Freund, men nu räknar jag i ’modern tid’, d v s från 1984 och framåt ;) Japan ist weit tokfloppade dock, och det var ju istället med (I’ll never be) Maria Magdalena som genombrottet kom året därpå. Det var starten på en som sagt lång karriär som naturligtvis har bestått av såväl toppar som dalar, men som allra senast ’kröntes’ av comebackalbumet Stay in touch från 2012. Har du missat det, så har du missat nåt…

Men bäst då? Ja, jag kör på den här, en sån där låt som alltid får mig att vilja sjunga med i refrängen – och ofta gör jag det, så var glad för att du inte hör mig just nu ;) I likhet med 36:e-placerade Secret land är We’ll be together hämtad från hennes bästa album, Into a secret land från 1988, men här är den i en remixad singelversion från året efter. Party!!!