Euroish Eighties Ultimate Chart #121-125

Efter lite stiltje över helgen så tar vi nu fem steg uppåt i den ultimata listan – och här möter vi två milt sagt Stock-Aitken Waterman-influerade pärlor, ett helt gäng producentfavoriter samt inte minst artister från Italien, Holland, Tyskland, Irland och Slovenien!

125. Joe Yellow – I’m Your Lover

Italien (1986, Power Records / Beat Box BB 9040)
M&T: D. Ricchini, M. Farina, G. Crivellente
Prod: D.Ricchini, J.Garrasco, G.Maolini

Exakt femtio placeringar längre ner råkade vi på Domenico Ricchini för första gången i listan. Love at first, som ju låten på #175 hette, var framtagen i samarbete med Farina-Crivellente-Maolini-teamet, och så är även fallet med denna. Och liksom föregående så gavs inte heller den här ut av Beat Box på singel, dock är ju detta titelspåret på hans album från 1988.

Det här är också ännu en sån där låt som jag väldigt starkt förknippar med en megamix, men jag minns tyvärr inte vilken. Men jag hör tydligt för mitt inre hur partiet med ”I-I-I’m your lover…” används väldigt snyggt i den där mixen :) Det här är både kvalitets- och dussindisco i min värld…inkonsekvent kanske, men sån är jag :)

Kuriosa: Omslaget är hämtat från den italienska singeln – kolla stavningen av I’m your lover :))

124. Taco – Love Touch (#84)

Tyskland/Holland (1989, Pink Records)
M&T: T.Ockersee, G.Lammers, J.Bastos
Prod: G.Lammers, J.Bastos

Herr Taco såg vi ju också tidigare på listan, på plats 184 där han framförde sin Got to be your lover i tysk TV. Här är en låt från samma ’era’, d v s när han med hjälp av dessa två singlar försökte blåsa liv i en ganska avsomnad karriär med hjälp av ett minst sagt Stock-Aitken-Waterman-doftande sound.

Den förra låten hörde jag aldrig då, men den här singeln köpte jag faktiskt redan då den släpptes. Jag har en känsla av att vi var väldigt få som gjorde det, men å andra sidan har nog jag lyssnat på den så mycket att det uppväger att många andra aldrig har gjort det :) Det är nog också förklaringen till att jag placerar Love touch såpass ’lågt’ som på plats 124 – hur otroligt det än må låta för alla andra, så har jag nog faktiskt lyssnat mig trött på denna underbara tyk-holländska europopdisco-SAW-pärla. Nu få du också chansen!

123. Moti Special – Don’t Be So Shy

Tyskland (1985, Teldec)
M&T: T.Thiers, R.Palmer-James
Prod: A.Volker, M.Cretu

Flitiga följare av den här listan, och bloggen överhuvudtaget, har säkert noterat att jag fokuserar mycket på producenter – ofta mer än på själva artisterna. För mig är det inget konstigt alls, eftersom ju 80-talets pop- och dansmusik ju som bekant handlade om stora (och enligt vissa, överarbetade) produktioner. Det här fokuset innebär följaktligen att mina ’idoler’ från 80-talet i minst lika hög grad är producenter, snarare än artister. Nördigt? Absolut :)

Varför tar jag upp detta just nu då? Självklart beroende på att vi här träffar på två av mina stora producenthjältar. Michael Cretu (som ju i och för sig också var artist i eget namn) och Armand Volker. Men, det som faktiskt skiljer dem från många andra i genren är att de sällan jobbat med ’fejkprojekt’, d v s där någon sjungit i studion och någon annan figurerat på omslagen.

Här är ett lysande exempel på motsatsen – kärnan i Moti Special utgjordes från början av sångaren och basisten Manfred ’Tissy’ Thiers, gitarristen Nils Tuxen, trummisen Reinhardt ’Dickie’ Tarrach och nämnde Michael Cretu. De bildades redan 1981 och tog sitt namn från en rätt på en indisk restaurang i London! Det tog dock ett tag innan de släppte något på skiva, och vid det laget hade i praktiken Cretu redan lämnat bandet och flyttat till producentstolen. Don’t Be So Shy är deras tredje singel, vilken blev en förhållandevis stor hit i hemlandet – deras största hit kanske kommer lite längre upp i listan ;-)

122. Michael Bedford – Tonight

Tyskland (Irland) (1987, ZYX Records)
M&T : A.Breitung
Prod: A.Breitung

Minsann, över till nästa tyske favoritproducent. Fast det ska ju erkännas att Axel Breitung står sig ganska så slätt jämfört med Cretu. Men icke desto mindre har han rejält med pärlor på sitt samvete – inte minst som ljudingenjör (han är utbildad teknisk ingenjör…) bakom DJ Bobos klassiska eurodancesound under 90-talets andra hälft. Annars började han som låtskrivare redan under tidigt 80-tal och skrev bl a låtar åt Thomas Anders, d v s före deras respektive karriärer i Modern Talking och Silent Circle.

Ja, så var det ju det där med producenter kontra artister. Om Axel Breitung hade jag kunnat prata på hur länge som helst – om Michael Bedford kan jag inte säga annat än att han är irländare och släppte mig veterligen endast två singlar, båda skrivna och producerade av Breitung – den här och den ännu större hiten More than a kiss…

121. Moulin Rouge – Boys Don’t Cry

Slovenien (1988, Expanded Music)
M&T: M. Kosi
Prod: M.Kosi

Matjaž Kosi började som medlem i det slovenska (ja, jugoslaviska vid den tiden…) synth/new wave bandet Videosex (lyssna på deras Moja mama här), och efter att ha lämnat bandet 1984 bildade han Moulin Rouge, naturligtvis med namnet hämtat från det franska teaterhuset. Till att börja med bestod gruppen av tre killar, men fr o m 1987 handlade det om den duo (med Alenka Šmid på sång) som skulle komma att, som första ’öststatsband’ göra stor succé på den europeiska kontinenten – och inte minst i Japan. Faktum är att de flesta nog trodde att de var ett italienskt band, men så var det ju alltså inte.

1988 deltog de för övrigt i Jugovizija, den jugoslaviska uttagningen till Eurovision Song Contest, där de kom femma med låten Johnny je moj. Den avvek ganska rejält från deras övriga europoppiga stil (Lyssna gärna på den här) och platsar inte på min Euroish-lista. Det gör däremot den här Stock-Aitken-Waterman-karbonkopian, här presenterad i form av ett käckt och glatt TV-framträdande!