Euroish Eighties Ultimate Chart #136-145
Javisst, du läste rubriken rätt! Om du nu läste den? Läs den igen! Just det, den här gången kör vi tio platser på direkten – det känns som vi behöver komma framåt, eller hur? Bland dessa tio kan jag utlova ett helt gäng Beat Box-låtar – med såväl okända som välkända artister – men även en i det närmaste förutsägbar (på flera sätt…) tysk låt, och ett glädjepiller signerat några riktiga discopionjärer…
145. R.Bais – Dial My Number (#94)
Italien (1985, Many Records / Beat Box BB 7051)
M&T: G.Pegoraro, N.Hackett
Prod: S.Scalera
Kan ju inte låta bli att dra lite på smilbanden åt artistnamnet i fråga. Extra ”jobbigt” är det ju då att jag inte har kunnat leta fram vem som döljer sig bakom namnet, så därför får jag ju helt enkelt hålla mig till att kalla vederbörande för ”Herr Bais” :) Nånting säger mig ju dock att det är en förhållandevis välbekant sångare som sköter vokaliserandet här, dels för att rösten låter bekant, för att det låter bra, och för att det är ett meriterat team som skrivit låten – Graziano Pegoraro skrev bl a Miko Missions hits och Naimy Hackett var en av hjärnorna bakom Baltimora-konceptet…
144. Eddy Huntington – May Day
Italien/England (1988, ZYX Records / Beat Box BB 7159)
M&T: G.Zandona, S.Melloni, T.Hooker
Prod: M.Chieregato, R.Turatti
Well, allt som egentligen finns att säga om denne utvandrade engelsman finns här i mitt blogginlägg från april ifjol: Eddy Huntington [Beat Box Special]. Dessutom kan jag utlova att vi kommer att råka på honom en gång till…
143. Brian Ice – Walking Away
Italien (1989, Memory Records)
M&T: F.Rizzolo, G.Isgro, R.Lajolo
Prod: A.Zanni, S.Cundari
Och om Fabrizio/Brian talades det ju så sent som på plats 155 i listan. Då var det Beat Box-singeln Night Girl, men här är en något senare singel, då hans alster alltså inte längre plockades upp av Beat Box-etiketten. Och ja, allt som är värt att nämna om honom hittar du här: Brian Ice [Beat Box Special]
142. Fred Ventura – Heartbeat
Italien (1988, Time Records / Beat Box BB 7166)
M&T: G.Crivellente, M.Farina, F.di Bonaventura
Prod: G.Maolini
Mannen det fantastiskt vackra namnet – Federico di Bonaventura. Synd att han (skivbolaget?) tyckte att man behövde anglofiera det. Han är en av få av italoherrarna från den här tiden som har hållit liv i en karriär ända tills idag, utan att uteslutande hamna i nostalgi- och retrofacket. Det han har släppt genom åren är kanske inte alltid så bra enligt min mening, men ändå… På den här tiden var han som synes och höres en del av stall Farina-Crivellente, men i just hans fall så var det oftast deras ’Executive producer’ Giacomo Maolini som krediterades för produktionen. Jag vet inte om det är inbillning, men jag tycker mig höra en skillnad…gör du?
141. Silver Pozzoli – Cross My Heart
Italien (1987, Many Records / Beat Box BB 9014)
M&T: G.Pegoraro, N.Hackett
Prod: M.Bassi
Eddy Huntington, Brian Ice, Fred Ventura, och nu Silvio ’Silver’ Pozzoli – här radar de ’stora’ italonamnen upp sig på rad! Men inte i något fall är det deras högst placerade låt vi råkar på här, och så då alltså inte heller när det gäller herr Pozzoli. Så, vi kan väl återkomma med en mer ingående presentation av denne legendar i genren, och ju dessutom en av dem som inte ’behövde’ ändra sitt italienska tilltalsnamn så mycket för att få till ett slagkraftigt anglosaxiskt artistnamn. Att han fick leva med att heta ”Possoli” i alla sammanhang utanför hemlandet, det fick väl lov att vara acceptabelt…
I alla fall, den här låten hade jag tänkt att definiera som en av få rena albumlåtar på listan, men sen insåg jag att den faktiskt släpptes på singel, men endast i Italien, och vad det verkar bara som promo? På Beat Box gavs den dock endast ut på albumet Around my dream, så det får bli omslagsbilden…
140. Duke Lake – Do You
Italien (1983, Memory Records)
M&T: A.Gabelli, Goomy, L.Gatti
Prod: A.Zanni, S.Cundari
Alessandro Zanni och Stefano Cundari har ju redan dykt upp som producenter ett par gånger här, och det lär hända igen, men det här (eller möjligtvis #136 nedan) är det äldsta av deras produktionsalster som vi kommer att råka på. Duke Lake hette egentligen Antonello Gabelli och släppte mig veterligen ytterligare två singlar, varav vi kommer att få höra en lite högre upp på listan. Det här är f ö ytterligare en sån där låt som jag minns väl att jag först hörde i någon megamix, undrar om även det kan ha varit Memory Records’ Mas Mix Que Nunca? Den släpptes väl iofs inte förrän 1986 om jag minns rätt, men jag vet samtidigt att min relation 1983 till italodiscon var minimal, så att jag missade Do You då, det är ingen sensation…
139. Gazebo – Telephone Mama
Italien (1984, Baby Records)
M&T: P.Gombini, P.Mazzolini
Prod: P.Gombini
Ännu ett legendariskt namn på italohimlen! Paul Mazzolini, som han egentligen heter, skulle väl kunna kallas för en av de första stora stjärnorna i genren. 1983 radade han upp klassiker som I love Chopin, Masterpiece och Lunatic, och det självbetitlade debutalbumet blev en stor succé. Det tuffa ansvaret att sedan följa upp den framgångsrika debuten lades på den här, och trots att jag tycker att den här minst lika grym, så verkar det som att intresset för Gazebo vid det laget hade falnat. Det hela blev väl ingen superflopp, men han lyckades inte nå upp till de tidigare succéerna försäljningsmässigt. Vad som då gör mig extra glad är att han fortsatte att släppa riktigt bra grejer under hela 80-talet, och så sent som 2008 kom det riktigt trevliga albumet The Syndrone – ett tips, om du har missat det :)
Och se, här kom det en ’riktig’ video också – håll till godo!
138. David Dean – Bye Bye Baby Goodbye (#93)
Frankrike (1985, Black Scorpio)
M&T: F.Hudon, H.Belolo
Prod: J.Morali
Det här är en låt som inte är nåt annat än ett glädjepiller för min del. Rak, meningslös ”pojkbandseuro” med precis alla förväntade ackordsföljder, textrader och produktionsaccessoarer. Love it! Intressant är också att medan David Dean för mig är en stor gåta, så är herrarna bakom kulisserna det inte. Jacques Morali och Henri Belolo hör till discoerans stora stjärnor, kanske mest kända för att ha skapat Village People. Här gav de sig alltså på att hänga på den ”senaste” trenden – eurodisco! Det gick inte så bra, men jag blir glad :)
137. Modern Talking – Atlantis Is Calling (S.O.S For Love)
Tyskland (1986, Hansa/BMG Ariola)
M&T: D.Bohlen
Prod: D.Bohlen
Ja här finns väl inte så mycket att säga! Så här långt i listan så har det ju varit ont om ’hits’ i bemärkelsen låtar med placeringar på t ex den svenska singellistan och/eller Trackslistan på sitt samvete. De flesta av låtarna så här långt testades ju ens aldrig på Tracks, så då kommer ju den här låten (och gruppen) som en välkommen (?) kontrast till det. Jag är ju medveten om hur Modern Talking används som skräckexempel på hur illa det kunde gå på den här tiden, och i den här genren, men jag har som jag nämnt tidigare ett gott öga till det mesta de gjorde, och det mesta som Der Dieter satte sitt namn på. Dock får ju erkännas att det är väldigt svårt att plocka ut russin ur en kaka som består av väldigt många likadana russin :)
Så, här är en av de låtar som jag tycker sticker ut i den digra produktionen, men att den samtidigt återfinns så här förhållandevis långt ner på listan, säger ju en del om hur kluven även jag är – det här är nämligen min #2 på Modern Talking-listan – om det nu skulle ha funnits en sån…
136. Brando – Rainy Day (#92)
Italien (1983, Memory Records)
M&T: G.Spagna, L.Pignagnoli
Prod: A.Zanni, S.Cundari
Ännu en ’artist’ i det här svepet som jag inte kan berätta nånting om. Men även här är det idel ädel adel som låtskrivare och producenter, så…ja, varför inte helt enkelt bara luta oss tillbaka och njuta av denna snygga italoklassiker. Och som jag nämnde ovan, det här är en av två ’oldies’ på listan signerade produktionsteamet Zanni & Cundari – vackert!
