Walk On Water – i resterna av +1 och Fake
Efter allehanda utsvävningar i eurodisco-land så här i början av året, så kastar jag mig nu tillbaka i min andra favoritgenre – det som jag kallar för ’svensk vinyl’, men där låtarna i just det här fallet är rippade från CD. Det är tillåtet, ibland…
Och vad har vi här då? Jo, vi har ett intressant band som alltså dök upp i spillrorna efter 80-talsfavoriterna +1 och Fake. Från de förstnämnda hittar vi sångaren Göran ”Thoth” Borgman och basisten Magnus Wahl och från de senare keyboardisten Erik Strömblad. Med andra var detta ett litet ’dream-team’ för oss som gillar och gillade svensk pop. Visst, det här nya bandet lät inte alls lika synthpoppigt och storslaget som föregångarna, utan här handlade det om mer ’mogna’ tongångar – dessutom med ett kristet budskap, vilket jag faktiskt tidigare helt har missat. Det gick upp för mig först under researchen inför det här inlägget – alltså över 20 år senare. Är man snabb eller snabb?
Walk On Water, som bandet alltså hette, debuterade med singeln What’s The Noise?, som jag vill minnas misslyckades att ta sig in på Trackslistan, men däremot lyckades den faktiskt ta hem en Grammis för Bästa Video – är det nån som minns det? Själv hade jag faktiskt helt glömt bort det – och den videon, signerad Jonas Åkerlund men självklart kan du friska upp minnet längre ner i inlägget.
Själv föredrar jag dock de lite snabbare, och i vissa delar mer 80-talsljudande, låtarna från bandets självbetitlade album – t ex To Walk On Water och Call My Name, samt inte minst andra singeln Time. Albumet rönte visst intresse på den amerikanska CCM-marknaden (Christian Contemporary Music) och gavs ut även ’over there’, med det iögonfallande ”wow”-omslaget här intill…
Men förresten, jag nämnde ju de tre medlemmarna från gamla 80-talsband tidigare – den fjärde medlemmen, som gick under namnet ”Flord” i eftertexterna, skulle kunna vara Stefan Almqvist, men av senare bilder att döma så är jag tveksam. Vad jag vet är i alla fall att han kom in senare. Stefan är annars kanske mest känd som låtskrivare och för att han utgjorde en tredjedel (tillsammans med bl a Peo Thyrén) av bandet B.I.G som deltog i Melodifestivalen 1997 och 1998. Tänk, vi fick in lite Peo även här :)
Till Walk On Waters andra album 1994 hade nog inte ens jag lyckats undgå det kristna temat – om jag hade hört den! Skivan släpptes i liten upplaga via församlingen, och mig veterligen så är den idag helt omöjlig att få tag på. Dock vet jag att titellåten Så länge jag lever skrevs av Stefan Almqvist och senare blev en hit för Carola.
Walk On Water – Time / To Walk On Water / Call My Name
(Walk On Water)
1990, Record Station
Producerade av Walk On Water och Kaj Erixon
Walk On Water – What’s The Noise?
(Walk On Water)
1989, Record Station
Producerad av Walk On Water och Kaj Erixon
Video regisserad av Jonas Åkerlund
Buongiorno scrivo dall’Italia e vorrei notizie di Erik Strömblad che prima faceva parte dei ”Fake” e poi di Walk On Water…
Potete aiutarmi?
e’ ancora vivo?
ha un sito?
grazie Alessandra
I grew up in a very small town in California USA. I was in High School when this came out & I was trapped in a bad situation at home. This album is all I listened to while searching for God. Wish I spoke Swedish to understand their second album. Blessings.
aiutatemi a capire dove è ora Erik per favore!!!!
Hejsan!
Kul att hitta denna sida. Jag kan inte låta bli att skriva några rader om Walk On Water och främst deras andra skiva. +1 hörde till mina största favoriter i mitten av 80-talet och jag sörjde länge att det aldrig kom nån uppföljare på första LP:n. Fake hade jag registrerat, mest ”Frogs In Spain”, men inte lyssnat på särskilt mycket. Så hörde jag rykten om att några av medlemmarna i banden hade blivit kristna och eftersom jag själv är kristen så hade jag lite förväntningar när jag hörde att de bildat Walk On Water. Sen kom då deras första LP, som jag med glädje köpte. Men jag blev lite besviken på soundet, att det inte lät så bra som +1 gjorde. Den var inte dålig, men den hamnade i skivbacken.
Sen gick det några år innan jag i mitten av 90-talet mötte några kristna vänner som berättade om en helt fantastisk CD som Walk On Water hade gett ut nåt år tidigare. Jag lyckades få tag på ett eget exemplar och sen dess är ”Så länge jag lever” en av mina absoluta favoritskivor. Sannolikt är det den första jag skulle rädda från CD-hyllan om det skulle börja brinna, eftersom den är så svår att ersätta. Varför gillar jag den? Jo, det är fräsch musik (åtminstone där i mitten av 90-talet, men jag tycker det håller även idag), fyllt av glädje, gudomliga texter och ett budskap som gett mig så mycket genom årens lopp. (Carola har gjort sin version av titellåten, liksom B.I.G., men jag håller faktiskt originalet som den bästa)
Så här ser låtlistan ut på ”Så länge jag lever” (utgiven 1994, producerad av Göran Borgman, assisterad av Erik Strömblad):
1. Fri (Borgman)
2. Mitt kors (Borgman)
3. Så länge jag lever (Almqvist)
4. Det kommer en vår (Borgman / Walk On Water)
5. Kom nu (Almqvist, Borgman)
6. Lycklig (Borgman, Strömblad / Strömblad)
7. Det finns så mycket mer (Almqvist)
8. Vägen, sanningen och livet (Lindqvist / Strömblad)
9. Makt och härlighet (Borgman)
10. Klockor (Borgman / Walk On Water
Walk On Water bestod av:
Göran Borgman (sång)
Gunilla Lindqvist (sång)
Stefan Almqvist (sång och bas)
Daniel Strågefors (gitarr)
Erik Strömblad (keyboards)
Henrik Morin (keyboards)
Leif Kristiansson (trummor)
Ja, jag törs nog säga att så länge jag lever kommer detta att vara bland favoriterna.
Med vänliga hälsningar!
/Sven-Bertil Grahn
Buongiorno scrivo dall’Italia e vorrei notizie di Erik Strömblad che prima faceva parte dei ”Fake” e poi di Walk On Water…
Potete aiutarmi?
e’ ancora vivo?
ha un sito?
grazie Alessandra
Jag kommer själv ihåg att What´s the noise testades på Tracks och om jag inte missminner mig helt så bubblade den men kom aldrig in. Som alla kan se på discogs nu för tiden så var så länge jag lever även släppt som singel även om den gjorde betydligt värre väsen av sig med Carola. Intressant här är också att berätta att Toth höll på att spela in en ny platta med +1 när Eric Strömblad hörde av sig till honom och undrade om han ville starta band med honom istället, vilket han då valde att göra.
Det var lättare än så. Den mystiske medlemmen heter Kent Gillström. Det stod på Discogs.
Intressant detta. Jag har Walk on Waters album på vinyl och cd och singeln whats the noise. Har också en bränd version från en kompis på den andra skivan som heter ”Så länge jag lever”där mycket riktigt Stefan Almqvist är med. Den skivan har ingenting med vare sig italo eller synthpop att göra. Det är en ren lovsångsplatta till Gud. Tror att jag kanske har informationen om den fjärde medlemmen någonstans på något gammalt mail från Erik i samband med att jag gjorde den inofficiella homepagen om Fake. Ska kolla vid tillfälle. På den andra skivan är de hela sju medlemmar.
Mvh/Robert
Fråga mig inte hur jag hittade hit utan det är bara så att bland är googlandet oförutsägbart.Jag har +1:s första vinyl som jag köpte på rea på Åhlens typ 6-7 år efter release. ”Nevermore” hade jag förstås lyssnat på ett otal gånger innan dess. ”Walk On Water” är helt nytt för mig och jösses vad bra det låter. Lite som en mix av +1 och Nasa:s andra album och i mitt tycke låg båda grupperna lite längre fram än övriga i Sverige vid den här tiden. Tekniskt mer moget och förfinat
Sjukt, jag satt just och hittade en artikel om det här albumet på en amerikansk webb och googlade lite till efter det. Och hittade ditt helt nya inlägg. Märkligt.
Det jag inte riktigt förstod då, och inte gör nu heller är vem som är med som fjärde person på de där bilderna. Jag känner Stefan A och om han inte såg HELT annorlunda ut för 25 år sedan så är det någon annan på bilden.
Som sagt, ett riktigt innovativt album proddat av Kaj Erixon. Tidens influenser hörs ju tydligt med allt samplande i tid och otid, men det finns ett knippe grymt bra refränger.
Ja, det inlägget var ju inte många dagar gammalt. Att nån annan skulle tänka på dem ens i samma årtionde vore ju nästan ett läskigt sammanträffande :)
Ja, jag var ju lite tveksam till om den där ’Flord’ verkligen var nämnde Stefan, men med tanke på att jag ändå hittat en del skrivet om bandet, och att ingen annan medlem nånsin nämns vid namn, så chansade jag lite. Men, jag håller med dig – av bilderna att döma så verkar det knappast stämma. Men, om du känner honom – kanske han vet? ;)