Eurodisco-frosseri…helt enkelt!
Passa på! Här är ett tillfälle som sällan dyker upp på den här bloggen – dags att låta musiken mer eller mindre tala för sig själv. Här kommer ett helt gäng videoklipp som har ackompanjerat min arbetsdag idag – eurodisco högt, lågt, på bredden och på tvären. Här finns såväl stora favoriter som nyupptäckta pärlor och såna där grejer där kuriosanivån är skyhögt högre än kvaliteten :) Det mesta är dessutom ’liveklipp’, så luta dig tillbaka och njut av underhållningen!
Först ett av mina favoritband i italosvängen, och en av deras Beat Box-klassiker. Och lite som det sades i TV:s Bullen – det är inte tjejen och killen som sjunger som är med i videon ;-) Radiorama – Aliens (1986, Discomagic/1987, Beat Box BB7099)
Nästa är en annan favorit som har hängt med sedan jag troligen först hörde den på nån mixskiva eller liknande. En tysk tjejduo med en riktig dänga! Sweet Connection – Need your passion (1988, Blow Up)
Sedan två TV-framträdanden som lite bekräftar att italo-discon faktiskt sällan var en särskilt visuell genre. Det var den ju egentligen bara i de fall när man placerade fotomodeller framför kamerorna och iscensatte en ’playback-show’, t ex Den Harrow eller Radiorama nyss. Här är två killar med Beat Box-klassiker på sina samveten, från den klassiska italienska TV-showen Discoring. Joe Yellow – Take my heart (1984, Discomagic) / Albert One – Heart on fire (1985, Baby Records)
På tal om Den Harrow förresten, här är Tom Hooker ;-) Tom Hooker – Looking for love (1986, Baby Records)
Mera tyskt. Ett typexempel på hur eurodiscon gärna får låta i mina högtalare – ofta väldigt nära synthpopen. Var dock tvungen att hjälpa YouTube med radioversionen av den här pärlan :) Interface – Plastic age (1987, ZYX Records)
Tråkigt, inga rörliga bilder till den förra. Bättre här, i alla fall om man klarar av att ta det med en nypa salt. Smörig europop med tysk duo där sångaren är hårfager och den andre är blond och kråmar sig med en sån där ”gitarrkeyboard/keyboardgitarr”… Nej, vi talar inte om Modern Talking, utan om deras själsfränder/kopior, Fair Control. Kolla gitarrkillen – han gör allt han kan för att se ut som Dieter Bohlen. Varför skulle nån vilja det? :) Fair Control – Symphony of love (1986, Ariola)
Och ja, ok…har du orkat följa med så här långt så får du en belöning – ännu en tyskproducerad duo! Men i det här fallet är jag osäker på om bröderna Guy och Miles Roberts är tyska, eller om de bara råkat hamna där. Jag kände inte alls till dem innan idag, även om jag minns att jag har hört låten ifråga på en mixskiva, men då aldrig lyckats reda ut vad det var. Well, vi slutar på en obeskrivbar nivå av långt hår. Martin Rolinskis förfäder? ;-) Double Take – Rockola (1987, Teldec)
