Dominoe – Let’s Talk About Life (1988) och några till…

Tvära kast är kul. Och riktigt kul är det också att glida undan så till den milda grad att ni helt enkelt inte får nåt grepp om min smak. Eller det kanske ni redan har fått? Så, efter gårdagens uppskattade inlägg med Noice- och Secret Service-kopplingar, så kastar jag mig idag ut i vad som tveklöst definieras som dålig smak – och jag älskar det :)

För ett tag sedan körde jag tyskproducerat smör i form av Audrey Landers, nu kör vi tyskt hela vägen när ”rockbandet” Dominoe får ta plats. Jag sätter naturligtvis rockband inom citationstecken, för även om de på många sätt kan ses som ett rockband (och kanske t o m ”hårdrocksband”), så tycker jag nog att i alla fall låtarna från debuten Keep In Touch från 1988 har mer gemensamt med Michael Cretu än med Bon Jovi. Däremot är det kanske snarare tvärtom på uppföljaren The Key från 1990. Oavsett vilket (Hur noga är det egentligen med de här stämplarna?) så är det två grymma album för en refrängjunkie som jag!

Första gången jag hörde dem var på samlingsalbumet Bravo Sommer Hits, som jag av någon anledning köpte nån gång 88/89. Frågan är var jag köpte det, har svårt att tänka mig att den lokale skivhandlaren i Mariestad tog in tyska samlingsalbum vid den tiden? Jag minns inte, kanske var det den eminenta skivbutiken Jannes Vax i Skövde som är förklaringen?

Strunt samma – på albumet fanns i alla fall Dominoe och Let’s Talk About Life, enligt vad jag har förstått nu deras andra singel och ganska misslyckad uppföljare till debuthiten Here I Am. Jag föll i alla fall för den där låten – svårkategoriserad som den var. Först Cretu-liknande synthljud, sedan gitarrsolo och sen den urtyske sångaren Jörg Sieber. Håll till godo :)

Dominoe – Let’s Talk About Life
(Rohde-Papst)
1988, BMG Ariola

Som sagt, senare förstod jag att den där var uppföljare till deras största hit, tillika debutsingeln, Here I Am, som tydligen blev en så stor hit i (Väst)tyskland tack vare sin medverkan i en uppmärksammad reklamfilm för Renault. Här är den dock i ett TV-klipp från Formel Eins.

Dominoe – Here I Am
(Rohrmüller-Sieber-Papst)
1988, BMG Ariola

https://www.youtube.com/watch?v=WiCLuCfkhPs

Till andra albumet The Key så tonades synthinslagen ner betydligt, och med legenden Harold Faltermayer i producentstolen så låter de mer som ett klassikt, tyskt AOR-band. Skitbra, om man nu gillar sånt. Och det gör man ju…

Dominoe – Angel Don’t Cry
(Rohrmüller-Sieber-Papst)
1990, Virgin Schallplatten

Sedan fortsätter historien, ända in i nutid, men det tar vi en annan gång…