Double Fantasy – Girl + Confession time (1986)
Jodå så att…tänkte slänga ur mig en riktig kultgrupp idag. Ja ’i alla fall i min värld’, som det ju brukar heta…
Double Fantasy var duon som liksom inte hade något val. Fredrik Henriksson, son till Anders Henriksson som var låtskrivare och producent åt Tages redan på 60-talet och sedan under lång tid jobbade nära Magnus Uggla – samt Jonas Malmsjö, son till skådespelarna Jan Malmsjö och Marie Göranzon. De här två tonårsgrabbarna (Jonas vet jag var 15 vid det laget) slog sig alltså ihop för att göra lite halvfunkig synthpop, eller vad vi ska kalla det. Fantastiskt oförgargligt kan vi ju i alla fall konstatera att det är, men noteras bör också att killarna själva står angivna som upphovsmakare till allt material – vilket i praktiken handlar om två singlar och ett album.
Av innertexterna på albumet Resa i tiden kan man läsa att det är en kompetent uppsättning musiker de har till sin hjälp, främst anförda då av ’pappa Anders’ och Coste Apetrea (bl a i Samla Mammas Manna på 70-talet). Singlarna Girl (som återfinns på albumet som Ge mig) och Confession time blev hits (Girl klättrade t o m till 8:e plats som bäst på Tracks) och under en kort period hösten -86 var de nog riktigt ’heta’, naturligtvis sammankopplat med en ’obligatorisk’ profilering i tidningen OKEJ :)
Vad hände sedan då? Tja, trots att de ju alltså låg bakom det här projektet själva, så verkar det ändå vara det enda de båda åstadkommit på musikscenen. Eller? Fredrik Henriksson kan jag inte hitta något om (lite för vanligt namn att Googla på…) och när det gäller Jonas Malmsjö så är det mig veterligen bara skådespeleri som har gällt för hans del…
Här är ett TV-framträdande av Girl från Videograttis 1986, samt de båda singlarna i mitt vanliga ’egenrippade’ YouTubeformat:
Double Fantasy – Girl & Confession time
(Fredrik Henriksson och Jonas Malmsjö)
1986, Little Big Apple Records – LBAS1023
Producerade av Anders Henriksson, Coste Apetrea och Dougie Lawton
Tycker både DF-singlarna håller hög klass. Gillade ”Girl” väldigt mycket när det begav sig, men tyckte då att ”Confession Time” var lite jobbig och för soulig, men idag känns den bättre. Låter inte så svenskt heller utan snarare som DeBarge eller nåt.
Här är en Fredrik Henriksson som kommenterat på ett Double Fantasy-klipp förresten, det är nog samma kille :)
https://www.youtube.com/channel/UCa93gZAP0OvojQDL-4SC54w
Ja!